Gott slut...

Var på systemet och handlade idag för första gången på väääldigt länge. Är inte där allt för ofta men imorgon är en dag som måste firas så då fick jag (i bitande kyla) bära hem påsar från lovely systembolaget. Busshelvetet var sen och där stod jag med en massa tunga påsar och huttrade. Busschauffören körde ryckigt HELA vägen hem och jag började stark fundera på hur jag skulle reagera om en flaska välte och gick sönder.

Nu sitter jag och väntar på skjuts för idag firar vi lilltosse som fyller år och hennes sambo som fyllde i måndags. Födelsedagar och presenter gör mig glad och att dagen i ära få slå in allt i cellofan gör det hela ännu roligare.
,
Gott slut önskar jag er alla... :D

Ett sista försök

Nu har jag funderat ett tag över mitt bloggande. Jag har funderat på om jag ska skriva ett inlägg eller två igen bara för att skriva av mig lite. Jag gillar ju det där med skriverier och jag kan ju det här med att bygga meningar och stava (oftast).
Det har gått ett bra tag sen sist (lite mer än två månader )och mycket har hänt. Ibland tycker man att tiden står helt still (det har min tid gjort )men det händer saker hela tiden när man väl tänker tillbaka(har jag kommit underfund med).

Jag har varit i en riktigt sunkig period där jag har hatat allt omkring mig. Jag har saknat glädje i livet och som många vet händer dig mig i perioder och jag lär mig aldrig att sparka mig själv i röven och ta mig upp. Istället gräver jag Sveriges största grop (gärna med en grävmaskin så gropen blir satans djup) och lägger mig i den och ber någon hälla tillbaka det jag grävt upp. Sen går det en tid och jag piggnar till efter lite samtal och medicin (=vänner).

Hösten har varit mörkare än någonsin och jag trodde aldrig att det skulle vända, men nu har det hänt. Vi går mot ljusare tider och jag hoppas att Sara följer med. Har stora förväntningar på 2010 som jag ska lyckas med och det är mycket annat som väntar. Jag och min familj är frisk, jag älskar mina vänner, Micke är prinsen jag vill hålla i handen utanför kyrkan när riskorn...nej såpbubblor faller ner över oss, Sigge är den som ler åt mig mest utan att man ser det, vi bor och sover i världens finaste hem och vi lever faktist bara här och nu.

Det här är absolut ingen predikan även om jag skulle passa som präst (NOT), men det är styrka till mig själv för att jag tagit mig ur gropen och hittat energikällor igen.
På onsdag är det nyårsafton och då ska jag skåla in 2010 så in i helvete...



Fotograf: Världens bästa Matilda Hammar ;)



 

 


RSS 2.0